Hej!
På denna samhällskritiska blogg delger jag mina tankar gällande det dekadenta moderna samhällets ideologiska och filosofiska grundvalar, samt dess livskraftiga motsats i form av Traditionens västerländska civilisation och dess sedimenterade kultur.
Moderniteten förstås som en konkret manifestation av upplysningen och ur detta följer också en förståelse av upplysningens idétradition som en företeelse där formen skiftar, men aldrig innehållet. Som koncept kan ‘Republique des lettres’ idag, liksom för 300 år sedan, förstås som en sammanslutning av ideologiska intellektuella. En skulle utan större problem kunna lyfta fram de nuvarande etablerade medierna som en institutionell variant av ‘republicque des lettres’.
Den konservative tänkaren Stephen Tonsor, återger i en recension av Thomas Molnars ‘The Counter-revolution’ vilka som utgör ‘brevrepubliken’:
”…the manipulators of ideas and images; writers, professors, artists, journalists´ with sufficient power to make revolutionary attitudes ‘respectable to the point of gradually being looked upon as legitimate, and more… as the only legitimate thesis…”
Den västerländska civilisationen har gjort stora koncessioner åt sina konkurrenter de senaste 100 åren. De koloniala besittningarna har mer eller mindre frivilligt givits upp och dominansen inom handel och industri har avtagit. Västerlandet befolkas idag av ett opolitiskt släkte som inte har någon vilja att vidta nödvändiga åtgärder inför framtiden. Demokratin som statsskick, liksom friheten, har kidnappats av filosofiska politiker, som lider av samma slags politisk naivism som de hysteriska hetsarna på tidningsredaktionerna. Deras ideal är okristna och deras medel sataniska. Fullständig nivellering av alla former av upphöjdhet, gudomlighet och högkulturella livsformer, är deras huvudsakliga målsättningar. Man har förklarat krig mot Gud och därmed har man också förklarat den upphöjda delen av mänskligheten krig. Det ädlaste och livskraftigaste släktet på mänsklighetens träd håller på att upplösas – endast förmedlandet av ett kontrarevolutionärt medvetande kan stoppa denna utveckling.
Problemet är inte isolerat till Sverige eller Europa. Den västerländska civilisationen överlag är drabbat av denna plåga. För att förstå vårt aktuella problem – hur hotet mot den västerländska civilisationen skall avvärjas och hur den återigen skall förlösas med ny livskraft – måste vi identifiera Antikulturens konstanta innehåll och dess skiftande former. Ett världshistoriskt perspektiv – ingenting mindre – utgör den grundläggande premissen för lösningen av en sådan uppgift.
Min ambition är att framöver presentera olika fall – inom ämnena ekonomi, politik, historia och kultur – där Antikulturen, den ständiga antipoden, och dess beståndsdelar identifieras och vidare kontrasteras mot den västerländska livskraftiga traditionen.